olyckan


Han var så jävla trevlig, och det är han fortfarande. Han var cool och häftig och spännande. En perfekt förebild för mig som barn, förutom det faktum att han inte är klok. Han träffade mamma när jag var liten, 9 kanske. Jag brukade följa med honom och fiska, det blev vår grej. Det va alltid han som fick mest fisk, men han lät mig alltid lotsas att den största var min, att jag fångat den så att alla skulle tycka jag var duktig. Vi kunde vara ute i timmar, ofta fick vi avbryta för att det blev mörkt.

Ser honom fortfarande sittandes vid motorn med en cigg i munnen, sitt rakade huvud och en öl i handen, solnedgången i bakgrunden. Det var härliga stunder. Men det förändrades tyvärr.

jag ska skriva om den händelse som skakade om mitt liv rejält skulle få oanade konsekvenser.

Det var sensommar. vi var påväg hem till ÖSD ifrån en bilsemester där vi besökt finnland, blekinge och halland. Det var mitt på dagen och stålande solsken, det va tryckande varmt i bilen. Vi körde förbi en sjö, "kan vi inte stanna och bada?" gnällde vi, jag va 13, E 12, N 7 och M bebis. Jag satt i mitten på den blåa van vi lånat av hans föräldrar. "Nej, vi vill komma hem någon gång" blev svaret.
jag vet inte hur lång tid det gick ifrån sjön tills det hände, timmar eller sekunder, men plötsligt så var hon bara där. springande. Hon hade en vit låda i ena handen, fick se sen att det va en hamburgare m. strips som hon skulle äta till lunch.

Hon hade vita Adidas skor, hon tappade den ena i smällen. Jag hade likadana skor som henne.

Vi körde bara 50 men vi hann inte stanna. På en sekund skulle allt förändras, det skulle inte bli detsamma igen.

jag kommer ihåg hur mamma och han stog på vägen och skrek och ropade till bilar som körde förbi och ett äldre par på en parkering en bit bort. ingen fattade vad de ville, ingen hade sett det. utom hennes kompis, men hon kunde varken prata eller röra sig. hon bara stog där, chockad. sen kom mamma till oss i bilen och ledde ut oss alla på andra sidan så vi inte skulle se. men N såg, hon hade platsen längst till höger. "det kommer blod ur näsan på henne" minns jag att hon sa, och jag minns att jag blev arg, jävla unge titta inte du e ju bara 7 år du fattar väll att du inte ska se det där! jag stog upp i bilen och höll M i famnen, det var det första jag gjorde, jag tänkte inte jag bara knäppte loss honom och höll honom. bara han inte börjar gråta, tänkte jag om igen.

det tog jättelång tid innan ambulansen kom och förde bort henne, men då satt vi redan på konsum och åt Tom och Jerry kex. Sen tog det ytterligare tid för att få dit polisen. bromssträckan skulle tydligen mätas och det skulle blåsas. Den väntan var det värsta jag varit med om.

Det var han som körde, han satt vid ett bord ute under ett par björkar avskillt från allt gråtande. där satt han ensam och grät. Jag ville gå dit men jag fick inte. mamma sa att han ville vara ifred.

hennes jävla kompisar och föräldrar och grannar och hela byn samlades vid konsum och stog och grät. Och där satt vi, mitt i skiten.
Jag fattade inte att hon var död föränn jag hörde en ung tjej som pratade i en mobil säga det, mamma sa inget... men hon visste nog att det va slut redan innan bilen stannat. hon följde tydligen med bilen 7 m. bröt nacken, pang bara. Hon sommarjobbade på konsum, det var dit hon var påväg.

Hon hette Jeanette, var 15 år och hade likadana skor som mig.

Men det var inte bara hon som dog den dagen, det gjorde han med, för det va efter det som spriten tog över.

Kommentarer
Postat av: Hera

Ingen har berättat för mig att ni varit med om det här. Jag saknar ord...ja...jag saknar helt enkelt ord!

2008-05-05 @ 22:35:50
URL: http://hera.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0